Läkarintyg Sjöfart

Stockholm

08-512 588 00

Helsingborg

040-222 272

Vad ska jag ta med mig?

    • Legitimation
    • Glasögon (om du använder det)
    • Lista på läkemedel, om du tar några regelbundet

Observera att det kan tillkomma kostnader om det krävs kompletterande undersökningar som röntgen, provtagning eller dylikt. Maila oss om du har några frågor eller vill ha ett kostnadsförslag

Vad är det för intyg?

Sjömän i begränsad, obegränsad och inre fart, säkerhetsbesättning eller ej. Giltighetstid är normalt 2 år (4 år för inre fart).
Med inre fart avses fart högst en nautisk mil från plats där fartyget kan finna skydd samt fart i Kalmarsund och nationell fart i Öresund. Med begränsad fart får man segla ned till Brest i Frankrike och med obegränsad fart får man röra sig över hela världen. Det är en allmän hälsoundersökning med särskilt fokus på syn och hörsel. De medicinska kraven tilltar ju större fartområde man önskar, men det saknas strikta gränsdragningar. För en i övrigt frisk person är största skillnaden mellan obegränsad och begränsad fart är ökat fokus på Tuberkulos. Transportstyrelsen rekommenderar att alla sjömän som önskar obegränsad fart vaccineras mot Tuberkulos.
Vi är anslutna till sjöläkarwebben och skriver givetvis ut intyg enligt STCW Manila.
Vi är stolta över att samarbeta med Skärgårdsredarna, för en säkrare och friskare sjöfart.

 

Vad menas med att Läkarintyget uppfyller STCW Manila?

2010 enades IMO-delegater (International Maritime Organization) från hela världen om en ny version av STCW (Standards of Training, Certification and Wathckeeping for Seafarers). Konferensen hölls i Manila, Filippinerna och den kallas därför för STCW Manila. Det nya systemet har successivt fasats in och kommer vara helt implementerade 1:a januari 2017. Det finns tre olika nivåer på var man får vara verksam: inre fart, begränsad fart och obegränsad fart. Detta står för kustnära, Nordsjön ända tills staden Brest i Frankrike samt resten av världen.  Den viktigaste skillnaden för vilken behörighet man kan ansöka om är om man är vaccinerad mot tuberkulos.  I detta ingick också nya riktlinjer för läkarintygen. För ökad säkerhet har Transportstyrelsen valt att införa en elektronisk registrering av alla sk Manila-intyg. Detta sker via deras Sjöläkarwebb. Även om myndigheten har ditt senaste intyg elektroniskt måste man ändå alltid ha en fysisk kopia med sig också.

 

Medicinska krav på sjön
Infektionssjukdomar: Infektionssjukdomar som i smittskyddslagen hänförs till samhällsfarliga sjukdomar utgör i smittsamt skede oftast ett hinder för sjötjänst. Hit hör exempelvis tuberkulos, vissa sexuellt överförbara sjukdomar, Hepatit A-E, HIV. Om infektionssjukdomen har kommit under behandling och smittsamheten är liten, kan sjötjänst övervägas. Detta bör prövas av läkare, helst i samråd med patientens behandlande läkare eller, i tillämpliga fall, med smittskyddsläkare. HIV-infektion utgör normalt inget hinder för sjötjänst, förutsatt att patienten lever så att andra personer inte utsätts för smittrisk. Det är viktigt att alla som reser utomlands har goda kunskap om högriskområden för HIV/aids, smittvägar, riskbeteende, prevention etc. I samband med hölsoundersökning bör läkaren informera sjömannen om detta samt erbjuda eller uppmana till HIV-test om risk för överförd smitta samt informera sjömannen om risker och skyddsåtgärder i samband med HIV-infektion.

 

Diabetes utgör i många fall hinder för tjänstgöring. En redan yrkesverksam sjöman som fått diabetes kan dock medges att vara kvar i yrket, om sjukdomen är under god kontroll. Insulinkrävande fall och fall med allvarliga kärlkomplikationer medför att sjömannen i allmänhet inte bör tjänstgöra till sjöss i obegränsad fart.

 

Hjärt-/kärlsjukdom: Blåsljud, högt blodtryck, hjärtattack, hjärtarytmi, stroke, åderbrock, djup ventrombos och lungemboli är några av de hjärt-kärlsjukdomar som kan ge upphov till begränsningar av läkarintyget med hänsyn till sjömannens arbetsuppgifter, fartområden och/eller giltighetstid. Sjömän som har haft hjärtattack eller stroke bedöms med tveksamhet kunna utföra alla arbetsuppgifter i obegränsad fart och inom angiven befattning.

 

Sköldkörtel: Allvarligare endokrina sjukdomar, som t.ex. manifest hyperthyreos (ökad aktivitet i sköldkörteln), kan utgöra hinder för sjötjänst. En behandlad och välinställd hypothyreos (för låg aktivitet i sköldkörteln) utgör däremot inget hinder.

 

Hudsjukdomar och eksem kan ge upphov till begränsningar av läkarintyget med hänsyn till sjömannens arbetsuppgifter, fartområden och/eller giltighetstid. Speciell uppmärksamhet bör ägnas hudsjukdomar som kan förvärras av alltför kraftig solbestrålning, kontakt med saltvatten, oljor, lösningsmedel eller liknande. Psoriasis av lindrigare natur och utan tecken på allmän påverkan utför i regel inte hinder för tjänstgöring i obegränsad fart. För sjöpersonal som arbetar inom mat och restaurang kan återkommande hudsjukdomar utgöra ett permanent hinder för tjänstgöring.

 

Mag- & tarmsjukdom: Magsår, bråck, tarmkatarr, kolit, tarmfickor, hemorrojder, fissurer, fistlar, levercirros, gallvägssjukdomar, bukspottskörtelinflammation och stomi och är exempel på sjukdomar som kan ge upphov till begränsningar av läkarintyget med hänsyn till sjömannens arbetsuppgifter, fartområden och/eller tid. Sjömän som har haft levercirros bedöms med tveksamhet kunna utföra alla arbetsuppgifter i obegränsad fart och inom angiven befattning.

 

Psykiska besvär: Psykiska sjukdomar med psykotisk symptomatologi samt allvarliga former av neuros utgör oftast hinder för sjötjänst. Vid förekomst av en sjukdom kan i många fall tjänstgöring endast i viss befattning och/eller endast i begränsad fart övervägas. Även andra sjukdomar, t.ex. allvarliga mentala rubbningar hos en besättningsman, kan medföra fara. En sjöman som enligt läkares bedömning har ett pågående missbruk av alkohol eller narkotika ska inte anses lämplig för sjötjänstgöring.

 

Rörelseapparaten: Artros, återkommande instabilitet i skuldror och knäleder, ryggvärk och benprotes är exempel på besvär som i vissa fall kan ge begränsningar av läkarintyget med hänsyn till sjömannens arbetsuppgifter, fartområde och/eller giltighetstid.

 

Urinvägar: Urogenitala besvär som till exempel njurinflammation, njur- eller urinsten, prostataförstoring, urinvägsobstruktion, gynekologiska besvär eller dysfunktionella njurar kan i vissa fall ge begränsningar av läkarintyget med hänsyn till sjömannens arbetsuppgifter, fartområde och/eller giltighetstid.

 

Blod: Anemi, splenoktomi, andra sjukdomar i blodet eller blodbildande organ kan i vissa fall ge begränsningar av läkarintyget med hänsyn till sjömannens arbetsuppgifter, fartområde och/eller giltighetstid.

 

Neurologi: Epilepsi, migrän, narkolepsi, MS och Parkinsons är exempel på besvär som i vissa fall kan ge begränsningar av läkarintyget med hänsyn till sjömannens arbetsuppgifter, fartområde och/eller giltighetstid.

 

Skallskada: Resttillstånd efter allvarlig skall- eller hjärnskada (kan även avse blodpropp) kan utgöra hinder för tjänstgöring.

 

Luftvägar & Lungor: Problem med näsa, hals och bihålor, kronisk bronkit, emfysem, astma och lungkollaps är exempel på luftvägs- och lungsjukdomar som kan ge upphov till begränsningar av läkarintyget med hänsyn till sjömannens arbetsuppgifter, fartområden och/eller tid. Även allergi kan i vissa fall vara orsak till begränsningar av läkarintyget. Sjömän som har haft kronisk bronkit och/eller emfysem bedöms med tveksamhet kunna utföra alla arbetsuppgifter i obegränsad fart och inom angiven befattning.

 

Syn & hörsel: Sjömannen ska uppfylla de föreskrivna syn- och hörselkraven för att få tjänstgöra. Vid ögon- och öronsjukdom kan det bli aktuellt att begränsa läkarintyget med hänsyn till sjömannens arbetsuppgifter, fartområde och/eller giltighetstid.

 

Tumörsjukdomar kan i vissa fall kan ge begränsningar av läkarintyget med hänsyn till sjömannens arbetsuppgifter, fartområde och/eller giltighetstid.

 

Övervikt kan orsaka hinder för tjänstgöring där en individuell bedömning behöver göras sett till sjömannens hälsa, arbetsuppgifterna i befattningen och fartområde. Den fysiska hälsan kan vara av betydelse då det inom många befattningar förekommer lyft, behov av att gå i trappor, arbete i trånga utrymmen, långa stunder av arbete ståendes och/eller gåendes. BMI räknas ut automatiskt och kan indikera på övervikt, men kravsättande gränsvärden för BMI finns inte.

Det senaste vår från blogg

Resa

Dykmedicin! Föreläsning i kväll med Dr.Aulin & Dr.Kriisa
I kväll har vi den stora glädjen att tipsa om en föreläsning om dykmedicin på dykskolan Oceanic Tech, våra E.D.T.C . . .

Resa

YKB: Hinner alla få sitt yrkesbevis?
Transportstyrelsen kom i slutet av Januari ut med siffror som visar att bara drygt 10% av Sveriges 110 000 berörda . . .

Resa

Zikaviruset: ska jag resa om jag är gravid?
Skrivet av: Jacob Rosenholm Bild: ECDC Många ringer oss och frågar om det är säkert att resa till länder där det . . .